I avsnitt 4 av paleopodden pratar vi om träning och viktnedgång. Här är mer läsning i ämnet! Del 1
Kunskap är nyckeln till framgång. För att varaktigt gå ner i vikt och behålla sin målvikt måste man förstå kroppens system för fettreglering. Jag får ständigt frågor om hur man effektivt går ner i vikt. Men min erfarenhet är att det inte är effektivt att bara ge råd utan att förklara mekanismerna bakom. Därför kommer jag nu berätta om de system som styr mängden kroppsfett för att du ska kunna utveckla en diet som funkar optimalt för just dig.
De flesta som någon gång försökt sig på en diet vet att man kan man bli smal genom att svälta sig. Det finns en mängd kostprogram och strategier som går ut på just den metoden. Men vad nästa samtliga upptäcker med tiden är att dessa dieter inte är hållbara vägar till varaktig viktnedgång.
Gamla myter lever kvar
Under alldeles för lång tid har det dominerande budskapet från de flest håll varit att det som krävs för att bli av med fettet är att ”äta mindre och röra sig mer”. Ett enkelt synsätt är förstås attraktivt i sin enkelhet, men tyvärr är det inte speciellt konstruktivt om man vill skapa nya vanor som bidrar till en låg fettmängd och livslång hälsa.
Under de senaste decenniet har mängder av spännande ny forskning fört fram intressanta aspekter som svarar på frågan om vilka strategier (inte självsvält) man kan använda för att äta mindre. Vad som är nytt med dessa är att de använder sig av hjärnans styrning av mängden kroppsfett. Vi måste därför börja med hjärnan och först prata om varför vi egentligen äter.
Därför äter vi
Det finns en mängd skäl till varför vi äter, men det mest grundläggande är förstås att vi behöver energi för att driva alla de processer som våra celler arbetar med. Vi behöver hålla kroppstemperaturen uppe, hjärnan aktiv och hjärtat pumpande. Energi behövs också för att förflytta våra kroppar och lyfta föremål. Kroppens förmåga att styra flödet av energi är därför helt grundläggande och något som finjusterats genom människans evolution.
Fettreserverna är livsnödvändiga. Det är här vi bär det förråd av energi som fungerar som en buffert mellan måltiderna. Systemen som styr kroppsfettet har därför noga justerats för att främja överlevnad. Systemen är uråldriga och har som så mycket annat sin samordning i hjärnan. Hjärnan styr mängden kroppsfett genom att samla information om vad som sker i kroppen. Hur mycket energi behöver systemen? När hjärnan sammanställt sammanställt informationen så används den för att styra våra beteenden, men också impulser och känslor som hunger, mättnad och vilja till fysisk aktivitet. Samtidigt kan hjärnan också styra kroppsfunktioner som påverkar hur mycket energi som lagras.
Så styrs mättnad på kort sikt
Ett av de enklaste systemen för matintag är mättnadssystemet som sitter i hjärnstammen. Det tar emot signaler från magsäcken om hur utsträckt den är och från tunntarmen om hur mycket och vilken typ av näring som finns där. All information skickas till hjärnan som förstår hur mycket mat du ätit. Om du fått tillräckligt så förmedlar den en känsla mättnad vilket gör att du förlorar intresse för maten på bordet. Mättnadssystemet upprepas i cykler där mättnad efter ett tag övergår i hunger vilket förstås är mycket kortsiktigt. Det är lätt att forska på detta och och vi vet därför mycket om hur det regleras.
Så styrs mättnaden på lång sikt
Våra kroppars funktioner styrs i allmänhet av olika jämviktssytem. När det gäller mängden kroppsfett så regleras det långsiktigt av hjärnan. Systemet för det kan vi kalla energijämviktssystemet. Detta system reglerar mängden fett du har på kroppen. Om man betraktar aptitcentrum som det kortsiktiga systemet så är detta system ett mycket mer långsiktigt som verkar över veckor, månader och år för att hålla mängden kroppsfett konstant.
Liknar termostaten i ett hus
På samma sätt som din kroppstemperatur regleras till 37 grader så hålls också ditt kroppsfett konstant över längre tidsperioder. Stabilitet är målet för detta system. Hjärnans termostat för kroppstemperatur reglerar lika noggrant som mängden fett du bär. Den försvarar alltså en viss mängd fett som den anser att du behöver och gör motstånd när du försöker förändra den. Men det finns goda nyheter här. Det går att påverka hjärnans uppfattning om vilken mängd fett som bör försvaras. Att hjärnan vill försvara en viss fettmängd är inte så konstigt eftersom fettet är väldigt viktigt för överlevnad. Utan det skulle dina förfäder ha frusit eller svultit ihjäl. Samtidigt är fettet tungt att bära på och utgör ett hinder för livsnödvändig rörelse. Hjärnan är därför mycket mån om att hålla fettmängden konstant.
Så finjusteras din fettmängd
Hormonet Leptin är länken mellan fettväven och hjärnan. I ditt blod finns just nu detta hormon och det produceras i jämn takt av dina fettceller. Det finns hela tiden i blodet och hur mycket som finns där står i direkt samband med hur mycket fett du har på kroppen. Ju mer fett desto högre leptinnivåer. Det är leptinet som är hjärnans bränslemätare. Flera delar av hjärnan har receptorer för Leptin men den viktigaste delen är hypotalamus. Vad denna del av hjärnan gör är att finjustera ditt matintag och dina energiförluster (främst rörelse och värme) med målet att dina lager av kroppsfett ska vara konstanta. Detta system är det bortglömda systemet i dagens populära budskap kring viktnedgång. Vad man ofta blandar ihop är just mättnadssystemet och detta långsiktiga jämviktssystem för matintag. Det långsiktiga systemet styr det kortsiktiga systemet åt rätt håll vilket är anledningen till att vi kan hålla en konstant vikt över lång tid. Om det inte fungerade så här så skulle vi troligen äta på tok för mycket kortsiktigt och helt enkelt äta oss till döds. Det långsiktiga systemet är det överordnade och mest intressanta när det gäller ledtrådar till hur man blir smal för resten av livet.
Så sätter hjärnan stopp för fettminskningen
För att förstå hur man långsiktigt går ner i fettvikt behöver man förstå hur denna reglering går till och hur hjärnan sätter upp gränserna. Om vi tänker oss att du utan att förändra sammansättningen av kosten, bara minskar ditt energiintag och går ner två kilo i vikt. Hjärnan kommer då att registrera förlusten genom de lägre nivåerna av leptin och dra i nödbromsen för fettförbränningen. Den vill förstås inte att du ska avvika från ”rätt mängd” lagrat kroppsfett. Eftersom detta rör sig om svält så ser hjärnan allvarligt på denna signal. Det spelar ingen roll om du fortfarande är mycket överviktig. Hjärnan kan ändå uppfatta att du bär för lite fett.
Nu startar hjärnan en mängd reaktioner som gör ytterligare viktnedgång mycket svår att uppnå. Om du någon gång varit ute på flera dagars vandring har du kanske märkt av denna effekt som tar sig uttryck i bottenlös hunger och tunga ben. Vad jämviktssystemet säger till aptitcentrum är att kräva mer mat innan den ger signalen om mättnad. På samma sätt kan den göra att du snabbare känner dig mätt om du gått upp något kilo i kroppsfett. Parallellt med hungerreglering gör systemet också att du kan göra av med mer energi genom ökad omedveten rörelse, muskelaktivering och ökad kroppstemperatur. Systemet gör med andra ord motstånd mot förändringar.
Tungt att jobba mot systemet
Om man vill minska i fettvikt utan att ta hänsyn till detta system och försöka ändra dess gränser, så kan man bara göra det under en begränsad tid. Varaktig fettförlust kräver att man ändrar sammansättningen av kosten. Gör man inte det så svarar hjärnan med svältsignaler som gör dig hungrig, kall, deprimerad och osugen på livet. Den säger åt dig att sitta stilla, frysa och drömma om mat. Om hur man sätter samman en sådan kost handlar kommande inlägg.